måndag 29 september 2008

Utmanad

Fick en utmaning om att läsa och böcker, av Zassi, här kommer den.

Vilken bok läste du senast?
Jag läser faktiskt just nu och det är Stieg Larsson "Luftslottet som sprängdes" Har lite svårt att komma in i handligen där, det är många personer och mycket som händer, men den är ändå spännande. Tror att den kommer att bli bättre och bättre, det är min första bok med honom.

När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar eller tänker du "nu har jag en fjärdedel kvar", "en tredjedel", "hurra bara hälften kvar"?
Nej....börjar det bli så tråkigt så slutar jag nog läsa!

Hur väljer du böcker du vill läsa?
Nu har jag ju precis kommit igång med läsande, under småbarnsåren somnar man ju bara man tar i en bok. Det blir mycket faktaböcker för mig annars.....böcker om kost (sen min kostrådgivarutbildning), böcker som intresserar mig t ex om personlig utveckling av alla de slag. Eller hundträning.

Läser du lika gärna på engelska som på svenska?
Jag har läst en enda bok på engelska och den läste jag i skolan. Den var jättebra! Kommer inte ihåg vad den heter men handlade om en tjej som började i ny skola och blev introducerad droger....slutade med att hon blev beroende. Jag minns att det var en hemsk men fascinerande bok!

Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig?
Inga problem! Men det är inte många sådana böcker jag stöter på.....de flesta är väldigt intressanta och spännande.

Rekommendera fem författare!
Då får det bli Mia Törnblom som skrivit böckerna om självkänsla, hon är så bra! Fredrik Paulún som skriver böcker om kost, bl a om stenålderskost, helt suveränt bra om man är intresserad av vad man äter....Sen gillar jag Jackie Collins, som skriver om kändisar i Hollywood, lite halvsnusk hehe. Måste också tipsa om Agneta Nyholm Winqvist som skrivit flera bra böcker om Feng Shui....och till sist...taadaaa! Dean R Koontz med alla sina skräckisböcker! Jag älskar dom!

Jag skickar utmaningen vidare till den som vill anta den!

4 enkla steg till lycka

Jag älskar de här meningarna, har lagt ut dem en gång förut på min gamla blogg, men lägger in dem igen, för de är så kloka...



1. Var öppen, ha en avslappnad attityd till livet. Lägg märke till tillfällen som dyker upp och utnyttja dem. Bygg upp nätverk och håll kontakt med vänner under lång tid. Använd din sociala kompetens. Le, se folk i ögonen - ha ett öppet kroppsspråk.

2. Följ din magkänsla, intuition. Lär dig att lyssna till din inre röst i personliga relationer, ekonomi och på jobbet. Träna på att bli bättre på att lyssna till ditt undermedvetna genom att till exempel meditera eller i ett tyst rum söka lugn.

3. Förvänta dig att du ska ha tur i livet och att den ska bestå även i framtiden. Låt dig inte slås ned av motgångar utan tro att turen ska föra dig framåt mot dina drömmar och mål. Tro att solen ska skina över dig.

4. Se det positiva i det som händer. Grubbla inte när olyckan slår till - gör något konstruktivt. Se det positiva i oturen. Det kan föra något gott med sig. Var envis, ge inte upp och vidta åtgärder för att inte drabbas av olycka igen.



söndag 28 september 2008

Så vare söndag igen

Igår firades min sambo som klivit in i klubben och blivit 40. Han blev firad av sina arbetskamrater för ett par veckor sen, och nu var det familjens tur. Vi hade beställt mat (varmrätten), förrätt hade vi gjort själva och efterrätt hade min mamma ordnat med. Eftersom vi inte har så jättestort hemma hade vi funderat länge på hur vi skulle lösa den biten, så att alla fick plats. Men det löste sig jättebra, vi satte ihop två långbord i vardagsrummet och flyttade om lite soffor, tog ner en taklampa samt bar ut några möbler på verandan :) Är man bara fiffig så går allt :) Som ett ordspråk "ingenting är omöjligt, bara olika jävligt", haha den tycker jag är superbra :)
Idag var barnen så sugna på att träffa kompisar, så de åkte iväg och vi är ensamma hemma. Jätteskönt! Jag har tagit en lång prommis med hunden (som fortfarande har massor av energi). Det blåser jättemycket ute, och jag var först tveksam om jag skulle ge mig ut. Men sen bara bestämde jag mig, på med skorna och ut. Det var inte alls kallt, men som sagt....det blåste.
Kunde inte motstå att knäppa några härliga kort på vovven där han ser ut som Dumbo, som ska lyfta vilken sekund som helst. Han är så söt!



onsdag 24 september 2008

Tänkvärt

Om denna historia ser lång ut att läsa - läs ändå för det är en mycket tänkvärd och klok historia! Kram :)

Majonnäsburken och två koppar kaffe

När saker och ting i Ditt liv nästan har blivit för mycket för Dig att hantera, när dygnets 24 timmar inte känns nog, kom ihåg majonnäsburken och två koppar kaffe:

En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar. Han frågade sedan sina studenter om burken var full.Studenterna samtyckte till att den var det.
Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken. Han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna. Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det.
Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden iburken. Sanden fyllde upp resten av tomrummen. Han frågade ännu en gång om burken var full. Återigen svarade studenterna med ett enhälligt 'ja'.
Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde hela deras innehåll i burken, vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen. Studenterna skrattade. Nu, sa professorn medan skratten klingade ut, vill jag att ni tänker er att den här burken representerar ert liv.
Golfbollarna representerar de viktiga sakerna som familj, barn, hälsaoch annat som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som - om allt annat gick förlorat och bara dessa saker återstod - ändå skulle uppfylla och berika ert liv. Småstenarna representerar andra saker som betyder något , som hem, jobb och bil.
Sanden representerar allt annat - småsakerna. Om ni lägger sanden i burken först, fortsatte professorn, går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen. Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig. Så, var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet. Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna en omgång till, åt det som gör dig passionerad.
Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt. Ta hand om "golfbollarna" först - sakerna som verkligen betyder något. Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand.
En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar. Professorn log och sade, jag är glad att du frågar. Kaffet finns med för att visa er att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän. Betrakta denna berättelse och ta den till er. Skicka den gärna vidare till en vän eller nära anhörig som betyder mycket för er!

Mera höstbilder



måndag 22 september 2008

Fruktvecka

Idag har jag bestämt mig att jag ska vara lite extra nyttig den här veckan :) Det har inhandlats lite extra mycket frukt och grönsaker. Jag har inget problem med det, jag äälskar frukt och grönt, men märker att jag har slarvat lite på slutet ;) Frukt innhåller ju massor av vitaminer, fibrer och antioxidanter, mycket nyttigt.
Mina barn älskar också frukt och grönt, den yngsta så mycket att hon hellre äter det än riktig mat. Så ibland får man försöka med att hon äter lite mat först och sen kan hon äta så mycket grönt hon vill. Inte alla barn som är så!


Tanken är att se om jag kan bli lite piggare, med att fruktbomba mig själv :)


söndag 21 september 2008

Recept på supergod kyckling

Kycklingpasta med Apetinaost (fetaost)

Ingredienser
4 port
300 g pasta
3 kycklingfiléer
ca 400 g
2 vitlöksklyftor
2 tomater
smör
1 tsk salt
1 krm svartpeppar
1 tsk oregano
2 1/2 dl Kelda mellangrädde
150 g Apetina fetaost

Gör så här
Koka pastan. Skär kycklingen i bitar. Skala och hacka vitlöken. Skär tomaterna i bitar. Bryn kycklingen i smör i en stekpanna. Lägg i vitlöken och låt den fräsa med. Krydda med salt, peppar och oregano. Häll på grädden och låt allt koka ihop några minuter. Smula ner osten i bitar, lägg i tomat och garnera ev med färsk oregano. Servera såsen till pastan. Tips Servera med svarta oliver i en skål.

lördag 20 september 2008

Lite av varje

Idag åkte jag på stan på förmiddan och köpte mig ett par goretex-kängor. Jag har länge velat ha såna, som jag kan ha när jag är ute med hunden på vinter, vår och höst. Bara 1100 kr....men dom är värd varenda krona :)
Sen hem för att äta lunch och sen åkte tjejerna och jag och kollade på Filiokus Fredrik. Han var riktigt rolig och det blev många skratt :) Sen åkte vi på trädgårdsaffären och köpte lite blommor att sätta i höstkrukan ute. Alla sommarblommor åkte i komposten, nu har dom gjort sitt för i år :) Det har varit soligt och varmt idag, helt underbart väder. Jag har sprungit runt med kameran och fotat lite, kan inte låta bli när det är så höstvackert ute.
Jag provade en ny kycklingrätt idag, den var helt underbart god. Kycklingfilé, tomater, grädde, fetaost mm till pasta och vitlöksbröd, samt ett glas rött till det. Supergott!


Ha en skön lördagkväll!








torsdag 18 september 2008

Ny dag, nya friska tag

Natten har gått bra, och det verkar inte vara några större fel med vovven. Han åt gladeligen sin mat imorse (med ett par skedar olja), sen gjorde han ifrån sig också, men ingen antydan till bandage som kom ut inte....kan inte tänka mig att det kan smältas ner? Hoppas bara att han inte blir dålig under dagen....
Eftersom jag vaknade med huvudvärk igen imorse också bestämde jag mig för att vara hemma. Jag har också ont i halsen och fryser, men ingen feber. Men jag är helt slut och har ingen ork. Lika bra att ta det lungt! Det är ju inte ofta jag är hemma från jobbet, så jag känner att jag kan vara det utan dåligt samvete....
Jag ser fram emot en resa till Sundsvall 17 oktober med arbetskamraterna, vi ska till Södra Berget och sen en fars med bl a Martin Björk och Johannes Brost, "Pengarna eller livet".

Det blir en tvårätters middag, fars och sen är det dans efter....Själv får jag nog tyvärr ta det lugnt, naturligtvis har uppfödaren en avkommebeskrivning dagen efter då hela kullen ska testas i jaktliga egenskaper. 10,00 ska jag vara i Östersund! Så det blir nog ingen lång kväll för mig....men jag hoppas att farsen är rolig i alla fall....

Sen ska jag försöka ta mig ut och promenera i helgen, det var ett par veckor sen jag gick senast, och det är alldeles för länge! Jag behöver röra på mig för att må bra :) Imorgon är det teater med barnen, vi ska gå och se "Filiokus Fredrik", det är något med trolleri, vilket mina döttrar älskar. Hoppas jag käner mig pigg till imorgon!

Ha en skön fredag!

Det går ont

Det fortsätter att gå lite halvont här. Hela veckan har varit jobbig. Idag har jag haft huvudvärk hela dagen. Och en enorm trötthet hela veckan. Förstår inte vad som pågår! Känner mig helt ur slag. Funderar på att sjukskriva mig imorgon, eftersom jag är helt utan kraft, och även om huvudvärken är nästan borta så finns den lite i bakgrunden. Det skulle inte behövas så mycket förrän den dundrar igång igen.
I förrgår åt hunden upp sitt bandage. Jag tycker att jag har satt tratten så hårt som jag bara kan, men det spelar ingen roll. Han kommer åt det ändå. Jag kunde inte hitta bandaget, det var helt borta. Vilket betyder att han måste ha tuggat i sig det. Än har jag inte sett att det har kommit ut den andra vägen. För säkerhets skull åkte jag till djuraffären igår och köpte en munkorg. Kom hem med den och satte på honom den. Jag stod inte ut med de lessna ögonen. Han såg helt förstörd ut! Så jag lät honom vara utan imorse, bara tratten på igen. När jag kom hem på lunchen, hade hade ätit upp nästa bandage. Nu känner jag rädslan i magen. Tänk om det fastnar i tarmarna!
Än har jag inte märkt något på honom. Han åt sin kvällsmat som vanligt och verkar inte ha ont. Men i natt?

Jag vet inte hur jag ska kunna sova!

tisdag 16 september 2008

1 år idag...

Sen jag började blogga! Tänk att det är så himla kul det här, känner mig fortfarande fast och tycker att det är roligt, även om jag har en lätt tillfällig svacka :)

Under det här året har jag:

Lärt känna många härliga personer, genom olika bloggar,

jag har skrattat och ibland nästan gråtit åt många olika öden och människohistorier,

jag har blivit inspirerad,

har hittat fler intressen hos mig själv...

jag har blivit så glad för alla goa kommentarer!

måndag 15 september 2008

Tråkmåns!

Så känner jag mig nu. Oinspirerad, tråkig, less. Tittade in på min gamla blogg och insåg att jag har väldigt lite bilder på min nya. Blev lite nostalgisk, hur man nu kan bli det över en blogg. Men nånstans saknar jag min gamla blogg, kan inte riktigt få samma inspiration på den nya. Eller så beror det på att jag inte har någon inspiration just nu helt enkelt!
Egentligen är det ju så lite som behövs för att inspirera mig. Det kan räcka med att det är en solig vacker dag, så springer jag ut med kameran i högsta hugg. Det är så roligt att fotografera! Men de senaste dagarna har det varit mulet och tråkigt, kallt och ruggigt. Inga promenader blir det heller, det är korta rastningar med hunden. Hans sår läker sakta men säkert och imorgon är det dax att ta stygnen. Då får vi se vad veterinären säger. Jag har varit överförsiktig de här dagarna, för att jag hoppas att han snart ska bli frisk igen. Jag vill ut i naturen, kan inte klara mig utan det! Visst kan jag gå själv, men det är mycket, mycket roligare om man har någon med sig, en vän, eller hunden.
För att peppa upp mig själv idag lägger jag ut några av sommarens härliga bilder. Ha en bra kväll!








lördag 13 september 2008

Lugnet infinner sig

Idag har jag haft sovmorgon till halv nio. Sen drog hela familjen in till stan och kollade lite tapetkartor, då äldsta dottern ska få nya tapeter på sitt rum. Efter det blev det lite allmänt vingel runt olika affärer på stan, innan vi kom hem kl 1 för att äta lite lunch. Jag visste att sambons arbetskamrater skulle hämta honom vid 2 för att dra ut honom på lite kul. Han skulle få åka en flottfärd bl a. Tur att vädret är ganska bra! Det är ju inte speciellt varmt i alla fall. Och vid 2 kom dom och tog honom med. Hoppas att han får en härlig kväll!
Själv drog jag igång och städade, bytte sängkläder, skakade mattor. Fy så dammigt! Men nu luktar här såpa och citron, det doftar härligt! Tjejerna och jag beställde pizza sen, jag orkade inte laga mat efter flera timmars städande :) Men det var jag väl värd. Den smakade i allafall helt underbart.
Sen har jag tvättat såret på hunden. Min sambo tyckte sent igår kväll att han hörde slickljud, men när jag smög och tittade så kunde jag inte se att han slickade på sitt sår. Han har ju tratten på sig, han ska inte komma åt det! Men ack så jag bedrog mig.....Imorse berättade dottern att han tryckte ner tratten i golvet och pressade ner huvudet, och vips kunde han slicka lite! Så nu ser inte såret lika bra ut, som det gjorde igår...attans också! Men jag har tvättat och haft honom under uppsikt hela dagen, ett tag fick han också ha ett bandage för att jag skulle vara helt säker på att han inte kom åt det.
Nu väntar ett glas vin och lite smågodis och en myskväll med tjejerna framför teven :) Känns helt underbart faktiskt :) Hoppas ni också får en härlig och mysig lördagkväll!

KRAM :)

torsdag 11 september 2008

Helg o helg

Låter nästan lite religiöst va´? Men det är så det känns just nu, jag döör om jag inte får helg snart. Det är smutsigt som sjutton hemma, efter helgens bravader med bytt fönster i dotterns rum och en sönderskuren hund, så är det dammigt, blodigt (jo jag har naturligtvis tagit det värsta) och allmänt äckligt. Jag längtar efter att få städa så att det luktar gott....och blir dammochhundhårsfritt :)
Sen tänkte jag också försöka hinna putsa lite fönster, det går ju fort när man inte behöver ta imellan. Vi får se hur mycket lusten orkar med :)
Idag har jag fått ett hemligt telefonsamtal, det är skojerier på gång. Kanske ska min sambo passa sig lite, hehe.....han ska ju snart sälla sig till 40-årsklubben :)

Nej, nu ska jag väl lotsa min trebente hund runt kvarteret, stackarn, tycker synd om honom. Inte för att han har så ont, men att han bara får ligga stilla och ta det lugnt. Han är ju inte van vid det, men han sköter sig bra. Men den där blicken säger väl allt...

Sköt om er :)

tisdag 9 september 2008

Dax att varva ner

Nu märker man att folk börjar bli trötta och förkylda. Ljuset minskar varje dag, och vi gör allt för att hålla oss pigga. Men kanske ska vi lyssna lite mer på kroppen? Det är kanske dax att varva ner för att sen gå i "ide" över vintern?
I dagens stressiga samhälle, med en massa "måsten" glömmer vi kanske bort att lyssna till vad vår egen kropp vill ha och behöver. Men det är väldigt viktigt att vi lyssnar, för att orka med och inte bli sjuka. Och varför kämpa emot, om man känner sig väldigt trött? Varför inte unna sig en liten stund på soffan, eller ta ett varmt bad, eller krypa undan med sin bok och läsa en stund?
Visst, jag vet att det är väldigt svårt när man har små barn, det är näst intill omöjligt. Men en liten, liten stund är bättre än inget alls. Kroppen behöver återhämta sig från all stress. Med för mycket stress i kroppen går vårt immunförsvar "ner sig" och vi är lättare mottagliga för förkylningar och annat.

Så tänk över din vardag, hur känns din kropp, vad behöver den? Unna dig själv en liten stund i ensamhet, släpp alla måsten och tankar, och bara slappna av.

Boka en massagetid och gå dit och njut, eller gå till simhallen när det är lugnt och simma för dig själv, ta en promenad i de härliga höstfärgerna, andas in och njut!

Sköt om dig själv, det finns bara en som Du :)

måndag 8 september 2008

Linda Lampenius?

Min söta goa nioåriga dotter var så lycklig idag. Då fick hon äntligen spela fiol för första gången :) Hon bar så stolt hem den i sin låda, och har gått runt och gnetat hela eftermiddan.
Haha, man har ju funderat lite hur det kommer att bli. Kanske har man lite väl många fördomar om fiolspelande? Men när jag ser hennes stolta min och hur hon anstränger sig för att göra rätt, då känns det i mamma-hjärtat :) Sambon påpekade härom dagen (med ett illmarigt flin) att kanske skulle hon bli en ny Linda Lampenius. Ja vad vet vi!
Dottern tyckte att det var liite konstigt att läraren darrade i händerna hela tiden.
-Är han gammal? undrade jag. -Näää....det är han inte.
Jaja.

Inte nog med det. Han heter Per-Ture. Det säger väl allt.

söndag 7 september 2008

Ajajaj

Gårdagens lyckorus höll inte i sig så länge. Efter en god middag och ett par glas vin, var klockan ca 18,30 och Mirax hade fått sin mat. Tänkte ta en liten kvällsrastning. Gick uppför vägen bakom huset där vi bor. Han satte fart som vanligt. Vi gick en liten bit och han gjorde ifrån sig, sen kallade jag in honom för att vända. Då stannade han och började slicka sig på tassen. Jag kom fram och såg att han blödde rätt ordentligt från tassen.
Jag såg att det hade blivit en rätt stor reva på insidan av framtassen, man såg nånting vitt, och jag tänkte för mig själv, det här måste nog sys! Eftersom han är rätt tung orkade jag inte bära honom hela vägen hem, så han linkade på så gott han kunde. Väl hemma tog jag fram trädgårdsslangen och försökte spola rent såret. Det blödde rätt ordentligt!
Jag sprang in till sambon och bad honom hjälpa mig. Vi insåg att han behövde komma till en veterinär, och då kommer vi på att vi druckit vin båda två. Sablar! Det blev till att ringa svärfar, som snabbt kom för att skjutsa oss till jourveterinären.
Ja det var ju bara att söva honom och sy, rätt många stygn. Stackarn! Så nu ligger han där, med bandage och tratt, och ser väldigt ynklig ut....mattes lilla vän. Penicillin ska han ha också...
Jag vet inte vad som orsakade såret, men han sprang i diket som han brukar, och det kan ha varit någon pinne som stod upp, det är rätt mycket sånt där. Eller ett kastat glas, vad vet man.
Idag har han legat ute på verandan och försökt komma överrens med tratten, men han gillar den inte :(
Nu får vi hoppas att det läker bra så att han snart blir frisk.

lördag 6 september 2008

Matte e stolt

Så är den här dagen nästan över, som jag hade varit såå nervös för. Imorse när jag vaknade var jag så nervös så jag knappt kunde få i mig nånting. Mackan växte i munnen och jag tänkte stilla för mig själv vad i sjutton har jag gett mig in på! Släpade mig till brukshundsklubben med tunga ben :)
Det var massor av folk där, fem st i lydnadsklass 2 och 9 st i lydnadsklass 1 som jag skulle vara med i. Vi lottade startnummer och naturligvis drog jag 1:an! Men, tänkte jag, det är skönt att få göra bort sitt när man är så nervös, och sen kan jag i lugn och ro titta på de andra.

Vi började med platsliggningen och det gick hur bra som helst. En av hundarna skällde och reste sig upp, men han låg kvar. Sen var det tandvisningen då....och det gick ju som väntat, han var så överglad, men till slut fick domaren upp läpparna så att hon kunde titta på tänderna i alla fall. Jag fick 10 poäng (full pott) för platsliggningen och en 5:a för tandvisningen...ingen nolla blev det i alla fall. Puh!
Sen hann jag värma upp lite kort, och han var väldigt stirrig och okoncentrerad. Jag hade god lust att gå ut i någon buske och ta i honom! Men, jag försökte få honom med mig istället, kämpade och kämpade. En jättegullig tjej som var där med sin schäfer frågade mig om jag var nervös, "jo, ja väldigt!!" Hon var jättegullig och försökte peppa mig.....
Så in på banan. Första momentet, linförighet, dvs gå fot i koppel. Han kändes så långt bort från mig, och det var han också. Nosade i backen och var helt okoncentrerad. Det var det jag visste! Sneglade lite på domaren när momentet var slut, och det blev 5 (x4=20) poäng. Jag visste att det skulle bli så! Nästa moment var läggande under gång, och jag hann aldrig se hur han la sig. Men när domaren höll upp en 9:a (9x3=27 poäng)förstod jag att det gick bra! 10 är maxpoäng!

Nästa moment var inkallning. Jag lämnade honom sittande och gick ca 20 meter. Inkallningen gick bra, lite snett sättande när han kom fram till mig, men 9,5 poäng (9,5x3=28,5 poäng). Jippi!
Nästa moment var ställande under gång, dvs vi går fot och när jag säger stanna ska han tvärstanna och stå kvar själv fast jag går. 9 poäng (9x3=27 p)! Nästa var apportering. Höll fram den till honom, och han sträckte sig fram och nosade, men tog den direkt när jag sa apport. 8 poäng (8x1=8 p)! Sista var hopp över hinder. Det var nära att han tjuvstartade, men jag hann precis säga hopp och även det blev 9 (9x2=18 p)poäng. Helhetsintryck fick vi 9 (9x1=9 p). Nu var det spännande. Jag tänkte för mig själv att "jäklar så synd, jag kommer att få ett andra pris", dvs under 160 poäng. Får man över får man ett förstapris, och då är man uppflyttad till nästa klass. Men men. Nästa gång.

Så blev prisutdelningen. Dom räknade upp nr nio, åtta, sju. Sex. Hallå? Nr 5, 1:a pris och 163,5 poäng, Camilla och Mirax!! Tjoho, jag trodde inte att det var sant! Vi klarade det !!!! Jag är helt överlycklig! Vilken tur att vi tog oss dit och genomförde det ändå! Nu kan jag känna mig stolt. Jag åkte direkt till Granngården och köpte ett gott ben till honom, och jag själv tänker mysa med lite godis ikväll. Kanske ett glas vin, men jag är så trött nu när spänningen har släppt, så jag somnar väl omgående då.....


Jag vill säga TACK till er bloggisar som peppat mig, det gjorde mig jätteglad! Stor kram till er!

torsdag 4 september 2008

Mycke´nu

Idag har det varit soligt och varmt. Lite turbulent på jobbet idag, och turbulent inne i knoppen på mig. Mycket som händer nu. Jag var och tränade igår, och då gick det bättre. Idag var jag också iväg och det gick riktigt bra. Imorgon ska jag bara promenera lite och träna lite kontaktövningar med klickern. Sen blir det en cykelrunda strax innan tävling på lördagmorgon så att han får springa av sig den västa energin. Det är åtta hundar som startar i vår klass. Men jag bryr mig faktiskt inte så mycket om det, jag tänker fokusera på oss. Jag kommer att vara supernöjd om han går hyfsat, dvs håller sig vid min sida och är hyfsat fokuserad. Synd att jag inte har någon som kan filma åt mig, det skulle vara kul att se efteråt. Men kanske kan jag hitta någon, får se om jag tar med kameran och chansar.

Skönt med fredag imorgon. Jag slutar 13,30, och då tänker jag bara åka hem och ta det lugnt. Har nyss sett Idol, och skrattat som vanligt. Det är alltid lika kul att se alla som ställer sig och sjunger, fast dom inte kan. Herregud vad dom är modiga egentligen! När det är tv och allt.

onsdag 3 september 2008

Inte på topp

Den här veckan har hittills varit tung. Även om den gått fort....I måndags hade jag en liten extra svacka, och där har jag hållit mig kvar :( Det är mycket på jobbet, får ingen ordning på akvariet (nåt med vattenkvalitén), träningen går inget bra med hunden, och det är tävling på lördag! Nu känns det väl aningens bättre, men i måndags kände jag för att bara strunta i allting. Ikväll ska vi åka till klubben igen och träna lite och jag hoppas verkligen att det går bättre. Jag är nog nervös ändå, och behöver inte att det går mer dåligt....Mitt i alltihop blir jag så arg, och tycker att jag måste ju rycka upp mig och försöka...så där är jag nu. Har ett pirr i min mage, och det har nu bott där i ett par veckor. Förmodligen behöver jag "komma över tröskeln" i allt det här, för allt jag ska göra har jag så höga krav på mig själv. Det måste bara bli perfekt!

Men jag vet ju att så är det ju inte. Det är så lätt att peppa andra att inte ha så stora krav på sig själv, men mig själv har jag liksom en parentes runt om....:) Jag menar, vad kan hända om det går åt skogen?? Vem kommer ihåg det om tio år? Förmodligen bara jag själv....Ja, orden känns lätta att skriva men i verkligheten tycker jag att det är svårt.

Nej nu ska jag packa in hunden och mig själv och åka iväg och träna. Punkt.