Hur många liv har en katt?

Ja det kan man fråga sig. Är det "bara" nio så har vår avverkat några redan...I söndags eftermiddag släppte jag ut honom. Han kom inte in på kvällen. Jag anade oråd naturligtvis, för han kommer alltid in. Mycket riktigt, måndag morgon ser vi honom sitta uppe i samma tall han satt i för ett par veckor sen. Men högre upp!
Åkte hem på lunchen och försökte locka. Men eftersom han föll ner förra gången var han väldigt försiktig den här gången. När jag kom hem från jobbet satt han ännu längre upp. Jag uppskattar det till mellan 10-15 meter. Inte var det roligt att gå och lägga sig och veta att han låg där uppe! Jag trodde inte att jag skulle kunna sova, men somnade till slut. Jag var nog helt färdig...
Igår bestämde jag mig för att nu ringer vi brandkåren. Kissen hamnade bara längre och längre upp. Så en brandbil dök upp här 20,30 igår kväll. Men inte kunde dom göra något. Det gick inte att köra med bil nära och inte tordes dom klättra på stege i mörkret. Så vi fick lämna honom ute ännu en natt. Det gjorde så ont i hjärtat! Det kändes som tusen stenar tyngde mig, hur skulle vi nånsin få ner honom...?
Idag 14,30 när jag kom hem från jobbet satt han ännu längre upp! Säkert minst 20 meter. I sin iver att försöka komma ner kom han istället längre och längre upp. Tack och lov var inte barnen hemma, så jag bestämde mig för att ringa veterinärstationen för att höra vad vi skulle göra. Veterinären var först inne på att skjuta en bedövningspil och så skulle vi stå med lakan runt trädet och fånga upp honom när han föll. Men sen ångrade han sig då han var rädd att skjuta sönder en kota eller något, det är ju ganska rejält tryck i pistolen.
Men en kollega till honom visste om en fågelskådare som var van att klättra i träd. Hon skulle ringa honom men kunde inte lova någonting. Jag kände hoppet försvinna. Alternativet var att skjuta honom för att hindra att han svalt ihjäl där uppe. Fy!
Efter nån timme ringer en karl, fågelskådaren, och säger att han är van att klättra i träd och att han kan komma och plocka ner katten.
-Men vet du om att det är sjukt högt?? undrar jag, som inte tror ett dugg på det hela. Men efter ca trekvart dyker han upp tillsammans med en veterinär och assistent. Han vill bara ha en stege så att han kommer upp till första grenarna, och en ryggsäck att ta katten i. Herregud! Snacka om att jag var svettig i händerna!
Men han klättrar snabbt upp till katten, utan livlina, och katten går först längre ut på sin gren. Jaha. Men så händer det - han går in till killen! Så han kan ta honom och stoppa honom i ryggsäcken och så klättrar han lugnt ner igen. Vilken hjälte!! Blir lite full i skratt när jag ser grannarna hänga i fönstret!!Yiiihaaa!

Katten mår gott, trots två dygn i en tall. Undrar om man nånsin törs släppa ut honom igen??