Vilken härlig helg det varit :-)
Soligt och fint väder, gnistrande snö, friskt och kallt.
Började med en jättetrevlig danskväll, massor av folk och väldigt kul :-)
Lördag var en rätt trött dag, men det blev en vända på stan först för köp av täckbyxor och pannband till döttrarna, sen lite lagom slappande hemma.
Söndag städades det och jag fick tvätta i massor då tvättmaskinen strejkade sen torsdag, sambon hittade ett hårspänne som hade fastnat, hm ;-)
Sen blev det en härligt solig promenad med vovven och bara mina tankar. Är mycket som snurrar i huvudet just nu, och även då man har en tonåring hemma. Det är ganska omvälvande att man helt plötsligt inte får veta nånting...
Just det där att gå omkring och fundera är ingen höjdare....Vad är det man brukar säga, små barn små bekymmer, stora barn stora bekymmer...
Inte för att det är såå allvarligt, men ända att det är lite jobbigt att gå och fundera över saker.
Igår fick jag veta en del saker som jag verkligen inte trodde, även om det inte var något farligt fick jag en tanke om att kanske ändå se till att hålla ögonen öppna...
Sen minns man ju själv sin tonårstid, då man bara tyckte föräldrarna var jättejobbiga. Helst vill man ju inte vara en sån förälder utan fortsätta ha en bra kontakt.
Nu blir det en kopp te och snart premiär för Livet på andra sidan.
Spännande!
Önskar er alla en härlig måndagkväll!
Jag, hunden, solen, snön, underbart!
6 kommentarer:
oj har ni redan snö,usch men hoppas det blir en fin vinter med många soldagar,annars kan vintern kvitta tycker jag,idag har vi haft storm här blä för blåst å spöregn på samma gång, må gott
Låter knepigt det där med funderingarna. Har gått igenom en tonåring och nästa står nu på tur. Vet hur det kan vara.
/P
Det är nog en hel del sanning i "små barn små bekymmer, stora barn stora bekymmer...".
Har tyvärr inga tips att ge, men hoppas det ordnar till sig vad du funderar över.
Kram
Oj vad mycket snö ni fått det blir ju lite ljusare men känns ändå tidigt ;) Ja det där med små barn små bekymmer etc stämmer väldigt väl ....
Kram Ullis
Dom säger så...små barn små bekymmer...
Men än så länge är jag skonad från stora barn stora bekymmer.
Äldsta är 17 år och jag har aldrig varit orolig för henne. From och lydig som ett lamm.
Yngsta är 15 så där kan mycket hända än ;)
Kram!
Jag är alltid orolig när barnen är ute på vift = ))
Vänjer mig aldrig tror jag.
Och man vill ju inte lägga sig i och tjata för mycket.
Fast jag har nog blivit lik min mamma ( som jag ALDRIG skulle bli )
Ha ha.
Kram och ha en fin helg / Helene.
Skicka en kommentar