onsdag 11 maj 2011

Hemma!

Så fick vi äntligen åka hem igår kväll! Så himla skönt att få sova i sin egen säng och äta egen frukost, eget kokat kaffe :-) Allt har gått så bra det bara kan göra och dottern mår jättebra. Hon har inte ont (får iofs värktabletter) och kan gå utan problem, gå på toa, gå i trappor osv. Hon ska röra sig som hon känner funkar och ta det lite lugnt så här i början, tar någon vecka till innan operationssåret är ihopläkt, men jag tittade på det igår när det las om, och det såg jättefint ut.

Tänk vad många utmaningar hon som 11-åring har ställts för under denna vecka! Men hon har klarat dem galant...jag undrar var hon fått den styrkan från....;-) Jag blir väldigt inspirerad över att hon är så positiv och verkligen försöker utstå allt hon måste göra! De sista tre dagarna var hon tvungen att ta en spruta i låret och då hon inte längre hade ryggmärgsbedövning oroade hon sig ganska mycket för den där sprutan. Första kvällen tog det säkert 30 minuter innan det var fixat. Sen började vi prata hon och jag, om det där med att oroa sig och att kanske inför nästa gång tänka positiva tankar och att det skulle gå bra, inte göra ont osv. En halvtimme innan det var dax blev hon lite pirrig men var ändå ganska lugn. -Jag har bestämt mig för att ta den på en gång så det blir bortgjort, tyckte hon. Vi hade pratat om att det förmodligen blev ännu värre av att gruva sig en lång stund.
Sagt och gjort! När sköterskan kom in la hon sig i sängen och sa, - Gör det bara så snabbt som möjligt! Sköterskan gjorde som hon sa och vips! var det över och hon sken som en stor stor sol :-)) -Det gjorde nästan inte ont alls, jag är SÅ stolt över mig själv, sa hon. Gissa om JAG var stolt över henne då! Hon är helt fantastisk :-)
Det här med mental träning intresserar mig så mycket och nu fick jag verkligen se vilken nytta det hade! Det är ju samma spruta som tas men upplevelsen blir totalt helt annorlunda om man tänker positivt och "delar upp" den hemska upplevelsen i flera små bitar.
Nu är det dax att hämta tjej nr 2 från skolan :-) Önskar er alla en skön onsdagkväll!

5 kommentarer:

Jennyshemochharmoni sa...

Hon är verkligen tapper och otroligt fantastisk!! Det är verkligen ingen mening att lägga negativ energi på något som man ändå måste genomföra men det är lättare sagt än gjort! Hon har säkert lärt sig massor av det här och jag är säker på att fått den här utmaning just pga av att hon är så stark som hon är. Nu får ni njuta av den här tiden, DET ÄR GJORT!! :) :) :) KRAAM!

Malin sa...

Vilken otrolig tjej du har! Vilken kämpe, så positiv. Härligt oxå att du kan finna inspiration ifrån henne och hennes attityd, har du berättat det för henne? Tror nog hon skulle bli lycklig över det.
Kram

Pernilla sa...

Barn är fantastiska och tappra. Min egen elvaåring tar sprutor varje dag och får dras med ständiga pövningar i sin diabetes. Jag skulle göra allt jag kan för att ta över men det går ju inte. Jag undrar också vart de tar styrkan ifrån eller om det bara är, utan att funderar så mycket över det?
/P

Helene sa...

Va skönt att det har gått bra !!
Man vill ju inte att ens barn ska lida och ha ont...
Jag önskar dig och familjen en riktigt skön helg = ))
Kram Helene.

Titti sa...

Åh vad duktig hon är!! Förstår att du är en stolt mamma!! Hoppas läkning och tillfriskningen går som på räls!!