Upp och ner

Tittar hit en snabbsväng bara! Den här veckan har saker och ting varit upp och ner! Med betoning på ner kanske...
Veckan i sig har varit riktigt intensiv, i onsdags höll jag på att stressa ihjäl mig efter jobbet, hem och göra mat, göra upp eld, ut med hunden, iväg till stallet, leda hästen i en halvtimme, tillbaka hem, ut med hunden, iväg på bio.... och innan jag skulle iväg på bio kom sambon hem och han mådde INTE bra! Så den filmen, Twilight, satt jag mest och hade tankarna på hur han mådde! Han har varit förkyld i 6-7 veckor totalt, mest hosta men han låg ju också en vecka i feber.

Nu hade han så ont över bröstet, varje gång han andades var det som en kniv i lungan. Han hade varit iväg till vårdcentralen på dagen och fått en massa medicin, tagit prover. När han så tog penicillinet så blev han ännu värre. Han hade jättesvårt att andas för att det gjorde så ont. Han ville ändå att jag skulle åka iväg på bion. Han lovade ringa om han blev värre. Men jag kom hem, och då fick jag ringa till sjukvårdsupplysningen för att höra om det kunde vara någon reaktion han fått på medicinen, eftersom det blev ännu värre. Men det trodde dom inte.
Jag vaknade några gånger under natten, och då satt sambon på sängkanten varje gång. På morgonen visade det sig att han inte sovit alls för att han hade så ont!
Jag åkte iväg till jobbet och han blev kvar hemma.

Halv elva ringde han mig, och då var det illa...och eftersom han inte är den som klagar i första taget, kastade jag mig i bilen och for hem. Ringde akuten som ville att vi skulle komma in. Det var nästan omöjligt att få honom in i bilen för att han hade så ont. Men till slut kom vi dit, och de tog en massa prover igen. Naturligtvis var det massor av folk där. Och väntetiden blev lång. Och sambon blev bara värre och värre. Det jobbigaste var att han varken kunde sitta eller ligga! Han fick bara gå runt runt, försökte sätta sig nån minut, men fick resa sig och gå igen.

Eftersom han hade så ont så fick han två smärtstillande tabletter, men de hjälpte ingenting. Så fick han gå iväg på röntgen för att röntga lungorna då de misstänkte lunginflammation. Sen tillbaka till akuten, och då blev det till slut outhärdligt för honom. Jag fick springa iväg och hämta doktorn och de fick ge honom sprutor. Det hjälpte inte! Han hade så vansinnigt och och kunde knappt andas. Snacka om att man känner sig hjälplös.....

De kollade röntgenplåtarna och såg att han hade vätska i ena lungan, och en inflammation även i lungsäcken. En sänka på 108, den ska vara under 8. Kanske inte konstigt att han mådde så dåligt...Så de bestämde att han fick stanna kvar på avdelning och jag följde med dit. Vid det här laget hade jag så ont i huvet, man blir så orolig.....Och de fick ge honom flera sprutor, till slut var han nästan helt borta...fy vad hemskt det var! Men jag åkte hem och försökte ta rätt på tjejerna och allt annat som måste fixas...

Fick ta mig till jobbet idag och ringde tidigt i morse. Tack och lov mådde han lite bättre och till slut hade smärtstillande hjälpt så att han kunde lägga sig ner och sova lite. Nu ikväll har tjejerna och jag varit dit och hälsat på honom och nu ska vi se lite Let´s Dance och försöka mysa lite...förhoppningsvis får han komma hem imorgon.

Ja det var allt från mig idag....