Äntligen över

Ja inte kan man höra mig ofta säga dom orden om helger. Äntligen över! Kan bero på att vi haft barnkalas, och jag är som jag sagt tidigare, ingen lekmamma! Dottern hade nu tjatat sig till att bjuda alla femåringar på sin avdelning, samt en kusin och en flicka som hon brukar leka med från en annan avdelning. Tio ungar.
Det var första gången som så många killar skulle vara med, fem stycken. Det är väl piece of cake? Trodde jag! Jisses vilket tempo dom rivstartade med. Det blev direkt kuddkrig inne i vardagsrummet, där dom sopade på varandra till taklampan nästan flög. Sen började dom jaga ballonger, alla skulle smällas. Dottern försökte förtvivlat ta undan dom, men då blev det bara ännu värre. Dom skrek och stojade som galningar! Sambon försökte förtvivlat få dom att lugna ner sig, men det var inte förrän jag tog till den myndiga stämman och direkt fick gå och sära på ett par stycken, som dom lugnade ner sig. I typ fem sekunder.
Insåg snabbt att vi måste försöka börja med något, dukade fram fika och fick alla att sätta sig runt bordet. Fram med kakor, bullar och glass. Det gick väl hyfsat.

Sen skyndade jag mig att duka undan och ta in stolarna i vardagsrummet för att leka Hela havet stormar (tror att det heter så). Det var lyckat, det körde vi två gånger. Sen körde vi på med skattjakt. Skatten var en godispåse, dom fick leta lappar med ritning på vart nästa lapp fanns. Det tyckte dom också var kul. Tittade på klockan, bara en dryg timme hade gått! Sambon såg helt svimfärdig ut *SSS* Dom började tjata att dom ville se en film, och sambon satte på en tecknad film, och tro det eller ej, dom satte sig ner, lugnt och tyst ätande på sitt godis, och såg filmen! Några av tjejerna satte sig ner och kollade lite med dottern på alla presenter hon fått. Lunget rådde! Sambon och jag satte oss ner och tog en Stark, och då menar jag Stark Kopp Kaffe. Det behövde vi! Så resten av kalaset blev förhållandevis lungt och jag kan pusta ut! Bara ett halvår tills nästa kalas. Men då äldsta dottern fyller år på sommaren kan man ju vara ute också, vilket gör det lite enklare.
Nästa år blir det banne mig bara tjejkalas. Märks det att jag inte har någon son själv, och att jag inte är van *skrattar*. Men faktiskt sa en pappa till pojkarna att han nästan höll på bli tokig på det senaste kalaset de hade, med bara pojkar. Han tyckte inte att det var någon höjdare :)
Å nu vill jag absolut inte klanka ner på killarna. Dom är ju lite mer fysiska, och ska väl ha lite mer utmaningar än vad vi bjöd på, typ en äventyrsbana eller nåt. Skulle också vara lite kul. Ja vi får väl se :)
Nu ska vi göra en god middag, sen blir det bara slappande framför teven ikväll. Imorgon är det jobb igen, känns skönt att vara på banan igen, efter några dagars sjukstuga.

Tjingeling!